Preparatmarknaden


Till innehållsförteckning


Var hormonpreparaten kommer ifrån

En del av de anabola hormonpreparaten som förekommer på den illegala marknaden i Sverige, t ex tillväxthormon och HCG kommer ofta från våra svenska apotek. T ex när det gäller tillväxthormon finns det exempel p&a ring; människor som av läkare fått recept på detta hormon för medicinskt bruk, varefter de sedan säljer det på den illegala marknaden. (Se filmen, Vem mördade Patrik?). Handeln med dessa preparat är dock min dre vanlig än handeln med AAS. Detta beror kanske på att dessa preparat är mycket dyra och svåra att få tag i. T ex kan ett missbruk av tillväxthormon kosta en missbrukare tusentals kronor i veckan.

Den största andelen hormonpreparat som säljs på den illegala dopingmarknaden i Sverige utgörs alltså i huvudsak av AAS (anabola-androgena steroider). Dessa är också till största delen importerade. Som exempel p&a ring; länder där AAS-preparat tillverkas legalt kan nämnas USA, Ryssland, Thailand, Italien, Indien, Schweiz och Mexico. Men det förekommer troligtvis också en illegal tillverkning i laboratorier runt om i världen.
I en del länder med t ex friare läkemedelslagstiftning och privata apotek kan det vara mycket lätt för en langare att få tag i preparat. Rainold Gustavsson ger i sin bok, Doping gjorde mig galen, exempel på sådana l&a uml;nder. Han nämner bl a Spanien, Grekland, Holland samt det forna Sovjet. Preparaten är oftast också mycket billiga i inköp i dessa länder. I det forna sovjet kan en langare köpa in s k "Ryssar" för så lite som 1 öre/pillret och sedan sälja dem i Sverige för 3 kr/pillret. Ett annat exempel som R G ger på denna "lönsamma" affärsverksamhet är möjligheten att i Ryssland byta till sig Dianabol värt 100 000 kronor på ; den svenska marknaden mot en dator i Sverige värd ett par tusen kronor. Detta kan förstås tyckas lockande i ekonomiskt syfte, men R G påpekar starkt att langningslivet definitivt inte är något att eftersträva. Och d et säger han med stor personlig erfarenhet av langningslivet i ryggen.
Att smuggla in preparaten i Sverige är enligt R G emellertid inte särskilt svårt. Och i händelse av att smugglaren i fråga skulle fastna i tullen blir straffet inte särskilt tufft. Hittills har ingen smugglare dömts ti ll maxstraffet för dopingsmuggling (2 års fängelse).
Om man tittar på tullens statistik över beslag av dopingmedel 1993; kan man utröna att den största mängden preparat som smugglas in i Sverige, kommer från Ryssland, Baltikum, Polen och Spanien.
De vanligaste preparaten som tullen beslagtog detta år, var för tabletter s k Ryssar och för ampuller, Winstrol och Primobolan. Av detta skulle man kunna dra slutsatsen att de vanligast förekommande AAS-preparaten på den svenska dopingmarknaden är de tre ovan nämda.
Polisen räknar med en till synes enorm insmuggling av preparat till Sverige. De nämner bl a att ca 20 miljoner tabletter och 1 miljon ampuller tas in på illegal väg till Sverige varje år. En stor risk för att dessa siffror är tagna i underkant föreligger också.



Var preparaten säljs

Handeln med de illegala dopingpreparaten sker inte på gymen, som många kanske tror. Eventuellt knyts kontakterna där. Handeln sker istället på skolor, fik, kafén eller dyl, hemma hos en kompis till en kompis, på en parker ing eller på enskilda och avlägsna platser m m.
En "affär" kan gå till så här: Kontakten knyts på exempelvis gymet och man kommer överrens om en mötesplats, t ex ett kafé. På kafét görs den teoretiska affären upp. Sedan avslutas affären med att preparaten byter ägare, detta kan ske hemma hos någon eller i fall där stora mängder förekommer; ibland på något ensligt ställe, exempelvis en skogsväg.

De som säljer preparaten är ofta själva dopingmissbrukare. Preparathandeln utgör för dem en utomordentlig inkomstkälla för att finansiera det egna missbruket.
På senare år har också många knarklangare börjat handla med dopingpreparat. Faktum är att dopinghandel kan vara minst lika lönsamt för dem som knarkhandel. Dessutom är straffsatsen för dopingbrott avse värt mycket lägre än straffet för knarkbrott.


Omarbetat
961229 av Göran Sjöström
gorans@acc.umu.se